Tänkte ta en dag i paddocken tillsammans med Zeb då han suktat efter min uppmärksamhet nu ett tag. Det skulle bli lite upprepning av inkallning, varvbyta och spåra på volten m.m.
Först började jag med lite “vanlig” trickträning och jag försöker få Zeb att söka spöet/förlängda armen nedåt och kunna placera honom där, samt inför buga och ligg. Men han var mer sugen på att äta upp spöet så istället lade jag det på marken och lät honom plocka upp det 😉 Han tyckte det var kanonkul så han tog och plockade upp det massor av gånger innan vi började med lite mer seriös träning, hehe!
På volten sedan gick han som en klocka, självständig och uppmärksam. Inte en enda gång kickade han mot mig utan gick där med ett vinklat öra och formade sig så som jag bad honom 🙂 Härligt!
Från början arbetade vi i vänstervarvet för att befästa en sak i taget och för att han har lättare för det varvet. Vi satte varvbyten och förstora och förminska volterna klockrent.
När jag sedan skulle byta varv gick det inte lika bra. Jag vet inte vad som hände men helt plötligt kom “den gamla Zebastian” fram och han kråmade sig, kastade sig större och större tills han tillslut såklart vek av bort från mig..
Sedan var det kört. Förtrollningen var bruten och kontakten fanns inte längre mellan oss 🙁 Han tog minsta vink som en hälsning åt helvetet så vad jag än gjorde eller inte gjorde tog han det som fösande och for iväg i full fart.
Hela tiden bad jag honom om att komma till mig som var precis det jag bett om när det slog slint för honom, men för gäves. Sjukt skumt att han kan vända så blixtsnabbt!
Jag lade på ett lite större energi-tryck för att han skulle förstå att jag talade med honom och jag försökte tala med honom samtidigt. Jag blev inte förvånad, bara än mer förfärad när han som han brukar laddade mot staketet och sedan började göra sina kast från sida till sida.. Sista spurten han tog åt staketet var galen och obalanserad och mitt i ett galoppsprång beslutade han sig för att hoppa över!!! ..och över kom han med med nöd och näppe, ett under att han inte knäckte staketet.
Som tur var stack han direkt upp i grannhagen till han och Compadres hage och så kunde jag stänga om honom och fortsätta där. Kul läge, på tok för stort för att orka argumentera med en skogstokig häst :/
Tur i oturen så vände något i honom, jag vet inte om han själv blev chockad över vad han tagit sig till och efter en vända i full galopp runt i hagen vände han mot mig och förstod precis vad jag menade helt utan några oförutsägbara ryck. Jag hade gett mig sjutton (i mitt eget huvud) att denna gången aldrig ge mig med denna häst. Alla dessa omtumlande psykanfall jag aldrig varit med om att en häst upprepar hela tiden!? Men som sagt, jag behövde inte anstränga mitt tålamod eftersom han nu var helt med på noterna igen.
Jag kunde till och med leda tillbaka honom in i rätt hage med handen under hakan på honom, dock var jag skeptisk och var beredd på att han skulle slita huvudet ur handen på mig så han kom lös – men det gjorde han som sagt inte idag 🙂
Knäpphäst – vanligt uttryck för Zeb, men såå härligt att det vände tillbaka snabbt idag!
