Flyttresan med Compadre och Zebastian planerade jag väl. Eftersom Compadre just nu är sönderbiten över hela kroppen och Zebastian gärna låter hans egna mentala problem gå ut över honom i pressade lägen tog jag det säkra före det osäkra – munkorg!

Jag skulle ändå ha munkorg till Compadre i nya hagarna eftersom han annars lär rulla fram och må dåligt i mage, därför fick Zeb också så de kunde gå med dem tillsammans. Compadre alltså för att inte äta upp hela hagen och Zeb för att han inte ska äta upp hela Compadre 😉

Flytten gick bra, förutom att Zeb nockade både mig och Ida efter varandra efter att han kommit in i transporten. Compadre stod snällt, men var inte lika snäll att gå på transporten denna dag, Zeb gick å andran rakt på helt klockrent – duktig!

När vi kom till det nya stället varnade jag Ida som hjälpte mig hur Zeb skulle kunna uppföra sig så hon släppte honom ut ur transporten med linan över ryggen så jag skulle kunna ta emot honom utan onödiga insidenter.

Han chockade oss båda när han gick av i lugn och ro. När vi var av var han lika cool och han bara lunkade efter mig “inom ramen” och vi kunde släppa båda pållarna i deras nya hem, lösdriften och till en början en mindre hage eftersom det hunnit mörkna på kvällskvisten.

Så “installeringen” på nya hemmet blev verkligen en succé, samt att det verkar som han “installerat en helt ny programvara” i sig själv – väldigt cool, lugn och trygg 🙂 Härligt!