I förrgår beslutade jag för att påbörja lite mer seriös träning inför ridningen med Zebban. Tanken var att ta med sadel och träns för att sedan se vart allt ledde.
Först var det inga problem alls, han lät sig sadlas och tränsas helt fri, sadeljorden var heller inga konstigheter. När jag lät honom röra sig som han ville med sadeln sade han inget speciellt mer än att han återigen blev sådär framtung och stel i bogpartiet som han var när han kom, luftig men stötig..
Jag började med lite voltarbete och han tog allt väldigt bra, lät stigbyglarna hänga ned och “störa lite” men som sagt så gick allt lugnt och väl till. Så när jag stod bredvid honom och strök honom på halsen kom det – som om det small till och han bara flög i luften!? Kanske upptäckte han kossorna som går en bit bort eller att det rörde sig i en buske, jag vet inte om det var något överhuvudtaget eller ett av de rycken som hans förra ägare berättat om..
Han drog världens repa i maniska, låsta och trampaktiga bocksprång – själv stod jag mållös kvar med handen för munnen och fasade för vad jag såg. Det liknade precis en unghäst som aldrig haft sadel på sig och som för sitt liv kämpade för att få av det där hemska från ryggen. Efter några varv stannade han flåsandes upp, jag bad honom att fortsätta röra lite på sig och då kom fler bockningar till att han “gav upp” och kom in till mig. Stackars.. 🙁
Vi tränade lite på volten och en gång till kom en typ av samma explosion men som direkt när han ryckte till coolades ned och han stod kvar. Obehagligt!
När vi tränade lite på volten, fortfarande med sadeln på så funkade han sedan bra och verkar inte påverkas nämnvärt av sadeln men fortfarande så var han lite framtung.
Efter en liten stund när Fredrik precis i samma veva gick förbi med kameran i högsta hugg kom ett anfall till, bock bock boooock! Några bilder visar lite av spektaklet..
Bildtext: Galna bocksprång.. (11 juni 2011)
Bildtext: Uppspelt och upprörd Zebastian (11 juni 2011)
När han snart lugnade sig kom han till mig och jag tog av honom alla utrustning. Han var svettig och både matt och uppspelt på samma gång. Tog ett par varv på volten, samma träning som med sadeln och sedan avslutade vi för dagen.
Vilka galenskaper och jag undrar just vem den här hästen är och vad han har varit med om – egentligen!?
Javisst! Han ser fram mot markarbetet innan dock. Ridningen tar vi när han båda är redo. Hade vi velat ha en skogsmulle hade vi kommit ut till er 😉
Jag förstår att Fredrik när han gick förbi och såg sin häst riktigt längtade efter att få börja ridträna honom….:)