Ni anar inte vad jag har gjort idag, eller jo det kanske ni gör 😉
Idag fortsatte jag med sadel-, uppsittnings-, inför ridning-träningen och det går verkligen så fint med allt. Jag testade att ta ett mellanläge på sadlingen idag, i många olika etapper men ändå lite snabbare än förra gången med färre promenader – gick lugnt och fint till när jag släppte honom.
Uppsittningarna var, om jag ska vara extremt kräsen, inte lika perfekta idag men det var bara för att han tog några backsteg. Vet inte om han tog dem för att jag har börjat “sväng-träna” från marken eller om han visar att han inte helt gillar det men i övrigt känns han trivsam så jag skulle tippa på en blandning mellan återfall och missförstånd.
Jag satt upp och jag satt av, allt mer vanligt nu och jag känner mig så sugen på att börja röra på oss men samtidigt extremt varlig med allt så vi får ett sant förtroende för varandra. Jag kan nu börja våga röra mig mer i sadeln och liksom rätta till den jag jag suttit upp och en gång tog han till och med två små steg framåt.
Jag börjar leka med tanken av att börja vända honom in på en liten volt/cirkel för att “rulla igång” utan att behöva lägga intill skänklar och störa honom direkt med dem. Tanken kom även till mig om jag inte ska stoppa in andra foten i stigbygeln men direkt slog jag bort den eftersom det ska komma naturligt.
Efter ett par uppsittningar till chockerades jag plötsligt av att min fot kändes så “fast” eller ja typ stabil – då hade jag på något vis lyckats få in foten i stigbygeln (snacka om naturligt, haha!) och det kändes ju hur bra som helst.
Nästa uppsittning tog jag medvetet stigbygeln och sedan gjorde jag det vid varje uppsittning. Lade till ett par svängningar och han bara flöt in i ett skrittsteg och sedan i ett par till och när jag suttit av och på för att hela tiden avdramatisera allt och svängt lite hit och lite dit svängde jag runt honom på en liten volt. Tog en volt åt andra hållet vid nästa uppsittning. Sist tog jag en volt åt varje håll och tja ni tycker säkert att det låter mest tjatigt men wow vilken känsla. Första “riktiga” stegen på min ädle springare 🙂
