Nu blev det en vilodag igår.. och även idag! Men när dagen (idag) började gå mot sitt slut ångrade jag mig och for ut till hagen. Zeb kom fram och myste mycket och gärna utanför lösdriften – han är såå go! Först måste han dock klia halvt ihjäl mig eftersom han verkar tro att han har rabies på huvudet – haha! Men vi kompromissar nu för tiden istället för att bli osams så när han talar om att han MÅSTE bli kliad står jag och “våldkliar” honom med båda händerna över hela skallen och så är han nöjd sedan 🙂
Jag tänkte ta ned honom till paddocken och sitta upp en sväng, men så var det väldigt mörkt ute och så smart kanske det inte är att rida honom i skymning när jag redan vet att han kan se och/eller höra spöken.
Så jag tog ett lite små-galet beslut, dock inte någon chansning utan ett val som jag tog med stod omsorg. Jag började nämligen hoppa vid hans sida som jag gjorde en annan gång i hagen innan jag tränat någonting med honom och sadeln. Då hade han gått iväg och tyckt att jag var tokig.. Medan han nu stod och snusade mig i rumpan och barar tittade liite snett ibland *tss*
Jag tog ett större skutt och lade mig över ryggen, lagom graciöst med armbågen rakt i ryggen (Ajaj – FÖRLÅT!) men tro inte att han reagerade mer än att höga huvudet och undra vad det skulle vara bra för. Andra skuttet jag tog och lade mig över hans rygg så var det helt lugnt.
Jag blev lite hög av ruset som for genom min kropp, han har ju landat så i sig själv och tillsammans med mig och jag bara mååååååste 😉 (barnasinnet lämnar mig nog aldrig!)
Vill vill, sitta upp! ..och upp kom jag. Hängandes över ryggen och kravlade som en padda men upp kom jag, haha! Självklart gjorde jag detta med flit för att se hans reaktion och i värsta fall kunna glida av, eftersom det är lite värre att göra det smidigt med benet över på andra sidan.
Ingen reaktion!! Han stod som ett ljus (och gjorde det alla gånger jag innan dess hade skuttat av och på hängandes och dinglandes) så jag satt där och kliade honom på halsen medan han kikade bak och “pratade lite” med mig 🙂
Älskade häst – kan verkligen knappt förstå att det är han och jag tillsammans!
