Idag när jag tog in Zeb från hagen tränade jag lite på samma inramning/gå bakom träning som jag gjorde igår på vägen till och från ridhuset. Han vill hela tiden gå om mig på högersidan, aldrig någonsin på vänstersidan, och även om jag säger till honom hela tiden eller då och då händer det gång på gång.
Han har egentligen inga problem att stå still vad jag kan märka eftersom han känns balanserad i kroppen. Det verkar även som han är mentalt balanserad (men jag tycker mig se någonting som han döljer) av lugnet i honom i allmänhet, förutom om han är själv inne då han gnäggar och stimmar en aning. Men som sagt, han känns inte framtung, fast ändå.. Ni märker nog hur kluven jag är 🙂
Jag tränade honom lite i boxen eftersom han är så “på” och tänkte att stå kvar med öppen boxdörr borde ju bli ett problem. Men icke! Han accepterade det jättefint, kanske någon annan tränat honom innan med det?
Han tar som sagt små tillrättavisningar med ro och gör då det man ber honom om. Men om man ökar intensiteten så blir han väldigt orolig och labil. Tar man det cool tar han det cool men å andra sidan upprepar han det han inte ska göra då hela tiden. Säger man till på skarpen blir det spänt men då lyssnar han.
Det känns som att det kommer bli pysselträning ett bra tag med denna pojke. Allt får som sagt ta sin tid och takten blir efter vad han känns redo för.
Imorgon är det dags för besök hos equiterapeuten Mia Johansson, därför lasttränade jag honom lite denna kväll för att se hur han reagerade på att gå på transporten efter 7-timmars-resan förra gången.
Han blev lite steppig och hög i formen. Han slet inte så mycket med huvudet mer än att han försökte kasta sig undan när vi stod vid transporten en gång. Han kastade sig alltså inte ut ur transporten, som de förra ägarna berättade att han kunde göra. Efter hans kast utanför tillrättavisade jag honom till mitt framför transporten och så gick han bara rakt på. Jag backade av halvvägs (hade nu helt öppet med mellanväggen åt sidan) sedan gick vi av lugnt och stilla för att gå på med mellanväggen på plats. Det gick hur fint som helst! Det enda som jag lade märke till var att han var väldigt “inne i sig själv” och nästan som små rycknigar, darrningar syntes.
Imorgon får vi se hur det går – spännanade med både lastning, åkning, avlastning och speciellt att se vad Mia säger om honom 🙂
