Zebastian är väldigt känslig och har haft väldigt ont i munnen, låst sina muskler och panikat! När jag börjat med galoppträning den senaste tiden väcker vi massor av minnen som ploppar upp till ytan då de behöver befrias och bearbetas.
När vi nu rider i skritt och trav i båda varven är han mjuk och lugn i munnen, men så fort galoppen är på G låser det sig helt för honom, vilket är en del i utvecklingen för att komma in i och förbi traumat.
Det som tas igenom från marken och uppsuttet är samma sak men visar sig på olika vis. Den sista övningen som jag gjorde med ryggningen var någonting som min magkänsla sade till mig att gå igenom eftersom jag kände att det fattades någonting.
Att vi nu har kommit igenom detta, tillsammans med allt annat vi gått igenom under vår tid tillsammans, är framsteg men kan lätt missuppfattas som bakslag.
Så länge vi utvecklas och nya saker kommer upp gör jag ingen utvärdering av vem Zebastian är egentligen eftersom det är just dit vi är på väg – att se VEM han verkligen är och vad vi kommer att bli 🙂