Sista tiden har varit otroligt utvecklande (som vanligt) men nu känns allt väldigt spännande eftersom vi hela tiden närmar oss titeln “nästan helt normal ridhäst” vilket inte är illa pinkat 😉
Som ni säkert redan vet så rider jag Zeb på nova-bett och från början så tuggade han till ganska rejält på det så det blev ett märke i det, men nu har det inte blivit fler märken vilket visar hur duktigt han låter det ligga i munnen. Dock fipplar han omkring en hel del med det ändå när jag rider men just nu har jag sett det om positivt i utvecklingen eftersom han var still ett tag och nu “blossat upp” tuggandet igen.
Det är nämligen så att vi hade en rejäl dispyt i stallet häromveckan då jag skulle tränsa honom. Det slutade med att han hade ett nervöst sammanbrott i boxen och inte kunde öppna munnen självmant och fastnade totalt i både kropp och kropp med läpparna och käkar hårt sammanpressade.
Efter att ha hållt på med olika inramnings- och “släppa gamla demoner fria”-övningar så var träningsningen OK, men inte mer än så. Jag misstänkte att det satt i ridningen eftersom han börjat slänga runt med huvudet, precis som jag sett honom göra i en gammal video hos en ägare från förr, och då tänkte jag att det nog är lika bra att lösa det i ridningen istället för på marken den här gången. Så jag satt upp och red ut på ängen för att ta skritt, trav och galopp i båda varven och låta problemlösningen börja.. vilket den såklart gjorde direkt! Galoppen var urjobbig och det enda han gjorde var att gå emot inner indirekt tygel i båda varven och speciellt i vänster faktiskt.
När vi var klara gick han som en klocka och alla muskler var som smör att ta igenom 😀
Dagarna efter som jag suttit på honom var han lika fin och jag kunde knappt tro att det var sant! Det enda som kom åter var nu muntugget, som jag nämnde ovan, men det är en viktig del att han får bearbeta om eftersom han ju låst käken innan och blivit still i munnen vilket inte heller är bra..
Fortsättning följer 😉
Bildtext: Zebastian och jag efter ett ridpass (7 mars 2013)