FÖRR
> Skulle hela tiden gå om mig när jag ledde honom
> Ignorerade tillsägelse/korrektur, eller glömde bort direkt
> Hysterisk inne själv, gnäggade och sprang runt
> Sprang omkring när han var uppbunden i stallgången
> Inte så mycket tålamod när man verkade honom
> Extremt lättdistraherad, han släppte allt annat typ som tvångstankar
> Separationsångest, alla gånger mot hästarna även om jag var hos honom
> Sparkade i boxväggarna, speciellt vid fodring
> Gick i sin egen värld och såg inte mig om han inte ville
> Hårdhänt när man myste
> Snabba, oberäkneliga rörelser om han tappade fokus
> Ville han ha huvudet högt och spänd var det hysteri om man försökte få ned det
> Allmänt lättstressad och nervös
> Helt borta och flippig när han var lös i paddocken
> Sökte bara utvägar när man försökte få kontakt vid löst arbete
> Hoppade tom. över staketet till paddocken en gång upp till de andra hästarna
> Hysteriskt hetsig när han åt ur sitt finmaskiga hönät
> Hetsig för kraftfodret
> En jävel mot andra hästar, bitchade och högg (Compadre var prickigt skinnflådd)
> IQ = fiskmås och minne som en guldfisk i allmänhet, stackars söt-knäppbollen..
> Som en bebis när han var lugn, älskade att få kärlek
> Mjuk som bomull när han lade den sidan till
> Kom alltid fram i hagen
UTVECKLINGSSTADIET
> Skygg när man ledde honom eftersom han själv kände hur oberäknelig han själv var
> Osäker och rädd för tillsägelser eftersom han hela tiden var för PÅ och respektlös
> All hysteri blev mer som ett tix, det fortsatte men han förstod nog inte själv varför?!
> Ibland lite lugn med mig och andra gånger bara fokus på var de andra hästarna var
> I allmänhet så var han varannan dag, ibland lugnare och ibland totalt urflippad..
> Började söka kontakt i arbetet lös
> Vågade mer och mer söka kontakt när han hade bra dagar
> Föll alltid tillbaka när vi arbetade med sadeln
> Upptäckte allvarlig sadeltvång, extrem bockmaskin
> Extremt rädd för korrektur uppsuttet, både skänkel och hand
> Extremt osäker och rädd för att göra fel
> Ville han ha huvudet högt gick det få ned en bit
> Fruktansvärt läskigt tix-beteende med bett i munnen
> Stark och mer avtrubbad med bettlöst träns
> Bekräftelsesökande och orolig när man arbetade med någonting
> Fick ibland “panikångest-attacker” stod och bara skakade till han blev genomsvettig
> Föll lätt tillbaka, men såg mer och mer en trygg häst i grunden
> Var alltid nyfiken i hagen
> Kom fram och var jobbig i hagen, säkert rädd att bli lämnad ensam..
> Mer neutral i hagen, vänlig men kunde även där falla tillbaka till bitchen ibland
Bildtext: Mitt hjärta, glad, trygg och tillitsfull (12 feb 2012)
NU
> Tappar ibland fokus och blir spänd, men har då “hittat honom” och funnit avspändhet
> Blir han orolig trappar han snabbt ned och blir coolisch igen
> Går snällt bakom när man leder honom
> Lyssnar snällt och tryggt på tillsägelser
> Än så länge inte märkt av separationsångesten med hästarna om jag är med
> Står avspänd still i stallgången utan att vara uppbunden
> Följsam som en hund
> Mer och mer avspänd och följsam i arbetet lös
> Om han tar upp huvudet följer han med den på jorden om man ber honom
> Frustar och slickar och tuggar ofta vid ridning barbacka
> Frustade och trivdes senast vid ridning med sadel (och hoppas på mer av detta!)
> Följsammare och följsammare för det bettlösa tränset
> Kommer alltid fram i hagen och vill mysa, gosa, prata, vara med och följa med
> Vill alltid vara den som blir tagen i hagen för att arbeta (avis-blicken, hehe!)
> Vänlig och snäll i hagen, markerar mot andra hästar mjukt och balanserat
> Äter lugnt och gott i de finmaskiga hönäten
> Fortfarande glad i mat men absolut inte hetsig, bara matglad 😉
> Tar nya saker med mer lugn och aningens osäkerhet men väljer att ha tillit
> Trygg med korrektur för hand och skänkel, ibland liten osäkerhet som snabbt försvinner
Bett har jag inte velat utsätta honom för än (känns helt onödigt när det finns andra alternativ som fungerar) och sadeln har vi som sagt inte gjort så mycket med men det som gjorts har varit över all förväntan!
