Idag kom fortsättningen med sadeltvångsträningen. Jag sadlade honom uppe på stallplanen med sadel, mjuk fårskinspadd, den luftstoppade sadelgjorden och borttagna stigläder och stigbyglar. Jag spände på yttersta hålen och traskade sedan ned mot paddocken, stannade på vägen och spände ett hål och fortsatte, spände nere vid paddocken ett till hål och i paddocken traskade vi omkring ett halvt varv och spände sedan igen. När gjorden kändes lagom släppte jag honom och bad om lite action – han travade iväg och energierna kändes goda!?
Jag bad om lite mer fart för att eventuellt få ut honom någonting men det var liksom allt och ingenting – han galopperade så luftigt och fritt jag någonsin sett! Inte ett enda bocksprång eller ens i närheten av spändhet 🙂 Jihuu!
Nu gäller det bara att pussla en bit i taget för att se om det någonting som stör mer eller mindre och så kan han få trivas med sadel istället för att känna obehag. Det var en så otroligt härlig känsla av att se honom vara helt obesvärad av sadeln när han rörde sig och den låg även blixtstilla, säkert tack vare sadelgjorden – måste ha en sådan!!
Sedan passade jag på att fortsätta med lite uppsittningsträning, vilket gick såå fiint! Han stod helt still och jag kunde testa skutta och hoppa ett par gånger vid hans sida utan någon som helst reaktion. När jag kontrollerat det vi gått igenom förra gången och han var helt avslappnad rakt igenom satt jag upp, med huvudet aningens ställd fortfarande och denna gång åt vänster. Efter ett par upp- och avsittningar testade jag att från marken styra honom med olika tygeltag vilket också gick galant. Testa nödlösningar och snabba förändringar – allt tog han med ro *wow* :’)
Så testade jag att styra ett par steg uppsuttet, satt av och testade styra lite uppsuttet igen – helt klockrent! Jag satt av och kastade mig runt hans hals och gav han resten av moroten som jag givit honom av mellan de olika momenten.
Så, vad kan jag säga. Lagom härlig känsla att nästan vilja skritta iväg och bara njuta av att sitta på hans rygg – men jag lade noga band på mig för att inte bli för medtagen av känslan!
Duktiga duktiga Zebastian 😀
