Zebastians blogg

Så var det dags för en ny test hos Morgan (håranalys) – spännande! Med tanke på hans väldigt ohästliga beteende, upp & ned-gångar som han genomgår i sitt egna huvud helt utan påverkan av något eller någon annan hoppades jag innerligt på att det skulle visa hormonobalans så det fanns en chans att rätta till problemet.

När Morgan tittade honom i ögonen då han skulle verka hans hovar för ungefär en månad sedan såg han hormonobalans men ibland kan ögat ligga lite efter i vad det visar och så visar inte testen det. Ögats bilder ligger kvar ett tag och går bort med tiden, medan kroppen ändrar sig snabbare och man ser direkta bevis.

Ioförsig vet jag med mig att hormonobalans inte är någonting som bara hux flux kommer eller försvinner och har det funnits är sannolikheten minimal att den försvinner utan behandling.

Testen sade: “Obalans i hormoner och störning i tarmfloran”

Så, vad ska jag säga. Känns ju skönt att få en liten hjälp på vägen med hans “speciella” beteende. Det är nämligen så att han piper som ett sto gör och sparkar gärna rejält mot både människor och hästar. Han får ryck så han helt plötsligt kan springa mot Compadre med bakåtstrukna öron och jaga iväg honom med blottade tänder, helt utan anledning – om nu inte hästar kan tala med varandra och Compadre retar honom i tystnad 😉

Detta beteende är så motsägelsefullt eftersom han är väldigt nervös och har fått ett flertal sammanbrott när jag ber honom om saker och för att inte glömma när vi åkte till equiterapeuten.

Nu påbörjas behandlingen, andra månaden. Sedan hoppas jag på att det är bra med lilla pojken så vi kan börja med lite mer “inför ridning”-träning. Lite oroande att hans mage fortfarande mår så dåligt i balansen när han ändå blivit behandlad i en månad. Å andra sidan är det positivt att så mycket kan behandlas hos honom som lär vara botten till att han strulat hos alla sina förra ägare.

En dag gjorde jag en chansning och lät Zebastian vara med i paddocken tillsammans med mig och Compadre när vi tränade lite från marken. Från början sprang han direkt till ett hörn och förhöll sig där större delen av passet, ätandes, luktandes och med intresse för allt annat än mig och Compadre.

När jag kände mig nöjd med Compadre tog jag in honom i stallet och fortsatte istället med Zebastian. Det tog då flera minuter för mig att få kontakt med honom. Han tog minsta vink som fösande och på sjugofemöres-vändningar tog hans sig från ena sidan av paddocken till den andra. Högt huvud, yvig och med svansen i vädret som en arab..
Bildtext: Zeb beredd på att dra, Compadre suckar högt typ 😉 (24 april 2011)
Bildtext: En av hans “fina” 25-öres-vändningar (24 april 2011)
Bildtext: Compadre väntar duktigt medan Zeb tänker om (24 april 2011)
Bildtext: Hög flack form, då ändå detta är lägre än vanligt (25 april 2011)
Bildtext: Kontakt och uppmärksamhetövning, hur tror ni det går? hehe (25 april 2011)
Bildtext: Lite mer avslappnad, men tyvärr väldigt framtung då.. (25 april 2011)

Jag vet faktiskt inte om han förstår att jag försöker få kontakt med honom vid dessa tillfällen eller om han bara springer runt på måfå.

Forsättning följer..